tim burton skriver också.

Tim Burton har länge varit en av mina favoritregissörer. Inte konstigt kanske, med tanke på vilka hemskt vackra och alldeles geniala filmer han faktiskt lyckas putsa fram. Men det är tydligen inte bara filmer han klarar av. Jisses, han har gjort den finaste novellsamling jag någonsin kommit över (frågan är hur många novellsamlingar jag ens har läst, men det spelar ingen större roll). Det är ren magi. Världsligt fin. Köp den på momangen vetja. Inte bara om du gillar Tim. Utan mest om du gillar att läsa fina texter om små sagovarelser skulle jag tro.

booksbooksbooks.

Idag kom det första av två paket, ända från Adlibris bokfabrik (jisses, det verkar inte finnas någon bok som dom inte har). Ni förstår, för några veckor sedan (när jag upptäckte att Adlibris i själva verket är värsta guldgruvan) bestämde jag mig för att bli en bokläsare. En bra bokläsare. Jag vill också kunna slukas av ord och meningar som någon författare från ett land långt borta suttit och knåpat ihop. Jag vill kunna dricka te och sitta på golvet i mitt rum i flera timmar, bara för att jag inte kan lägga ifrån mig den bok jag just då läser.

Jag kom också på, då när jag kikade omkring på Adlibris, att jag faktiskt aldrig köpt mig en bok. Jag har fått böcker av andra, men aldrig handlat någon för egna pengar. Är inte det i närheten av lite galet? Så nu har jag handlat böcker som jag tror att jag kommer tycka om. Böcker som berättar mer än bara en historia. Böcker som sprutar ut alla känslor i världen. Vi får hoppas på det bästa helt enkelt.

Böcker:
Ingen hör hemma här mer än du av Miranda July
Norwegian Wood av Haruki Murakami
The melancholy death of oyster boy av Tim Burton
This is for you av Rob Ryan
Looking for Alaska av John Green

kära nina.

Nina Simone. Där har ni en helt briljant och fantastisk röst. Jag gillar henne verkligen. Men idag höjdes ribban rejält. Helt plötsligt avgudar jag henne. Jag sitter med mitt dundergoda te (har redan druckit för mycket, ni vet så där mycket att man börjar småsvettas) och bara låter Nina sjunga iväg mig till dom bästa av världar. Det är svårt att gå och lägga sig då. Jag lade precis bud på en lp med Ninas bästa, på tradera. Så om allt går vägen, kommer jag kunna ligga på golvet i mitt rum, på min lurviga matta, och dricka mitt te samtidigt som Nina fortsätter att sjunga iväg mig till dom bästa av världar.

Men nu, Nina. Fortsätt förgylla dom sista minuterna av veckans måndag. Här kan ni vara med!

hachiko.

Har precis sett klart Hachiko med bland annat Richard Gere i huvudrollen. Och jisses, precis som med Marley And Me, låg följderna från den här filmens eftertexter i gigantiska svullnader under ögonen. Som jag grät. Men vilken film. Vilken underbar historia. Se den så fort ni kan. Glöm bara inte näsdukarna.

i rymden finns inga känslor.

En betydligt mycket bättre film än vad jag trodde från början. Visst, den har det som jag gillar i en film. Det där lite halvbarnsliga som ändå är för vuxna. Och det där riktiga liksom. Men jag tycker verkligen att Bill Skarsgård känns som en sämre skådespelare. Jag antar att det är därför jag skjutit upp agerandet till att faktiskt bara se filmen. Stackars Bill, förlåt mig.

Till min förvåning så var filmen mycket bättre än jag trott. Verkligen mycket bättre. Och Bill var inte så dålig som jag trott. Fast han var heller inte det bästa jag sett. Men vad gör det, han gjorde det bra. Det gjorde han. Och filmen var himla söt. Men jag kunde inte sluta tänka på hur det kändes som en rip-off med handlingen från filmen Adam. Samma story, en kille med aspergers som totalälskar rymden träffar en tjej. Men vad vet jag. Det är tufft om regissören aldrig hört tala som Adam och att det bara råkade bli lite lika.

Oavsett, I Rymden Finns Inga Känslor var faktiskt väldigt bra och jag tycker du borde se Adam (för det är också en bra film).

om måndag.

Hittade bilden hos Grodprins. Kände att jag bara inte kunde låta den komma undan.
Hur gullig statistik är inte det där egentligen? Alla Hjärtans Dag är en fin dag ändå...

famous blue raincoat.

Idag är det en tom dag. Vaknade alldeles för sent med en aning huvudvärk. Sen har mina ögon bara svidit av trötthet. Huvudet bara hänger ungefär. Allt känns supertomt. Fast fint liksom. Det kanske låter som att jag är ledsen. Inte alls. Jag är väldigt sällan ledsen. Men tomma dagar behöver väl inte vara ledsna heller. Dagens idag är nog mer en blandad kompott av mys, tomhet och trötthet. Så känns det.
Lite som den här låten och dom här bilderna...






Det är en bra dag för weheartit och tumblr helt enkelt. Och min helglista.

the fantastic mr fox.

Ibland kommer man över saker som känns så fantastiska att man inte kan förklara vad som var så fantastiskt, även om man försöker tills halsen svider. The Fantastic Mr Fox är ett jättebra exempel på det här dilemmat. Jag tyckte om den filmen. Väldigt mycket. En alldeles rävligt fin rulle av Wes Anderson. Ge oss mer, Wes!

5 saker som jag gör.

1. När jag ska sova så måste jag ha en av täcket på örat. Eller, måste och måste. Det har bara blivit så. Jag tror att det blir lite som att man gömmer sig, fast ändå inte. Men man känner sig mer trygg. Och sen känns det mysigare också. Som en koja, fast igen - ändå inte.

2. Jag tycker om att dricka ut glasburkar. Det har jag gjort ända sen jag såg bilden här ovan. Fast jag vet att min pappa inte gillar det. "Det ser ut som om du dricker gift", sa han en gång. Jag slår vad om att han aldrig sett den där bilden...

3. När jag tittar på film så har jag märkt att jag tittar så himla mycket om människorna runt omkring. I filmen alltså. Statisterna. Hur dom går, vilka dom pratar med, om dom är glada eller ledsna eller stressade. Det är kul, för även dom gör ju ett skådespeleri och det är viktigt att det funkar bra det med. Men ingen märker ju någonsin dom stackarna. Tror att det är därför jag tittar så mycket på statisterna, så någon i alla fall kan märka deras insats. Testa, nästa gång du tittar på film. Det är faktiskt lite skoj.

4. När jag går i en trappa (inomhus, för där har man inga skor) så går jag alltid med tårna utanför trappsteget, så trappans kant liksom lägger sig mellan tårna och foten. Kanske detta låter knas för er som hatar fötter (vilket jag aldrig kommer förstå mig på, fötter är rysligt bra!) men det är min inomhus-trappgång och jag gillar den. Känns alltid som att man har ett stadigt fotsteg samtidigt som man vardagsäventyrar lite extra.

5. Jag bäddar helst inte sängen. Dels för lathet, absolut. Men dels för att jag inte finner det som viktigt. En obäddad säng är så mycket finare än en bäddad. Det ser övermysigt ut. Och varmt. Ah, varmt och skönt ser det ut att vara. Men när gäster vandrar in genom dörren så händer det att jag slänger täcket över sängkanterna så det ligger alldeles rakt och prima. Ibland. Titta bara på bilderna. Man vill ju bo så där.

om fina reklamkampanjer.

Ibland vill man verkligen bara skriva sitt egna liv, som ett filmmanus. Bestämma miljö och händelser. Bestämma vad som ska vara helt fantastiskt och vad som bara ska vara lite sött så där. Inte så konstigt kanske, när man finner tre reklamkampanjer som man bara vill roffa åt sig till sitt livs manus. Om man nu kunde skriva sitt livs manus...