månad no. 5.

Idag har jag och Linus varit varandras i fem månader. Då får han den här av mig.

the office.

"What is my perfect crime? I break into Tiffany's at midnight. Do I go for the vault? No. I go for the chandelier. It's priceless. As I'm taking it down, a woman catches me. She tells me to stop. It's her father's business. She's Tiffany. I say no. We make love all night. In the morning cops come and I escape in one of their uniforms. I tell her to meet me in Mexico, but I go to Canada. I don't trust her. Besides, I like the cold. Thirty years later I get a postcard. I have a son, and he's the chief of police. This is where the story gets interesting: I tell Tiffany to meet me in Paris by the Trocadaro. She's been waiting for me all these years, she's never taken another lover. I don't care. I don't show up. I go to Berlin. That's where I stashed the chandelier." - Dwight Schrute.

punkaren som aldrig riktigt blev.

Från årskurs fem till årskurs sex levde jag mitt liv i skuggan bakom min dröm att skaffa pengar till egenköpa nitar & skinnjackor för att sen skriva hårda meningar längst med ryggen, färga håret i någon asball färg, att alltid vara precis lagom lortig, bekämpa djurförsök i demonstrationer och hurra för ett anarkistiskt samhälle. Jag lyssnade på Noice i mina lurar och sjöng efter på ett försök till stockholmska. Jag ville bli precis så som jag trodde min mamma var, när hon var ung. Jag lånade hennes skivor med
Ebba Grön och vi spelade Die Mauer högt i bilen när vi skulle åka någonstans. Jag köpte mig flera tiotal pins och ett par schackrutiga skosnören i svart & rött.

Jag gick och såg Tjenare Kungen två gånger om, blev inspirerad på nytt och tänkte att äntligen
kommer fler se hur jävla tufft det faktiskt är med punk. Ibland blickade jag över soffkanten där jag kunde se boken "Inte Som Andra Döttrar" bland hyllorna som berättar om Nancy Spungen, flickvän till Sid Vicious, och hjälp vad jag ville läsa den. Men mamma sa gång på gång att den var för hemsk för mig, och eftersom punken inte var min verklighet var jag inte heller lika rebellisk som jag i så fall skulle varit.
Jag gjorde alltid som min mamma sa, men jag vågade i alla fall fantisera om att en dag kanske våga pierca min näsa eller kanske ett ögonbryn. Det här var det enda jag lyssnade på och jag tänkte att med punken kan vi nog regera hela världen någon dag.

Egentligen var jag lite för liten för att riktigt förstå vad jag stod för. Eller, vad jag trodde jag stod för. Men det var fan en viktig dröm att drömma, i alla fall just då.

skaffade twitter.

tjusiga händelser från en trasig och gammal sony ericsson.

Under förra årets höst sprang jag ut i skogen tillsammans med mina bros där vi sköt på varandra med soft air guns. Vi var i lag och gömde oss bakom träd och ovanpå berg. Hur tokigt skoj som helst. Sedan hade jag vinylhäng i våras, med samma bros, när jag plockade med mig mina glasburkar och värmeljus. Då lyssnade vi på vinyler och drack folköl hela natten.


Under ett av alla möten kring Filmfestivalen, som jag och några vänner anordnade, beställdes det pizza. Fredrik, som varken sovit eller ätit bra under det senaste dygnet, hamnade i en rejäl matkoma och somnade på bara någon minut.


Under årets början, när snön fortfarande låg på backen, låg jag inne på sjukhuset och läste nyheter om kungafamiljen i väntan på min operation. Tänk att det nästan bara finns tidningar om kungar och skvaller på svenska sjukhus.



Våren hittade staden och jag hämtade min lillebror på sin skola. Därefter tog vi båda bussen till stan för att käka på McDonalds. Ett litet våräventyr, som vi kallade det.




Jag var modig och svarade 'ja' till en dejt med Linus. Jag köpte en billig klänning på H&M eftersom jag (precis som annars) hade så lite pengar i plånboken. Efter köpet mms:ade jag en bild till Helena med frågan "ska jag klippa av en bit och sy upp den? Det skulle se ut lite så här då". Resutatet blev en lite kortare klänning, eftersom jag själv inte är den längsta av brudar. Sen blev det dejtdag och Linus överraskade mig med det finaste jag varit med om. Några dagar senare tog jag med mormor till samma busshållplats för att visa. Vi var ju ändå ute och åkte bil kring området.



Plötsligt började det äntligen bli sommar och jag hittade på massvis med grejer.


Men även om sommaren hittat rätt så hade inte studentdagen gjort det och jag kämpade med det sista plugget iklädd en snodd tröja från Linus byrå.


Äntligen blev det den 9 juni och jag stod redo, tillsammans med skolans alla andra treor, för att springa ut från skolans portar en sista gång.



Efter min vistelse på Emmabodafestivalen tog jag tåget till Lund där jag mötte upp hela familjen. Vi skulle nämligen besöka slottet där 1996 års julkalender "Mysteriet på Greveholm" tog plats, vilket var en julklapp till min Greveholmsälskande lillebror.


Jag fick frukost på sängen av Linus, en morgon när jag var som tröttast. Det var fint.


Ett problem med att ha en alldeles för stor säng är att den, väldigt lätt, kan användas som nattduksbord. Detta är något återkommande för mig när jag, i somras, sov i gäststugan.


Jag fick besök av en liten regnbågsvän. Det enda som ekade i mitt huvud var "What does this mean?", från den här killen.


Jag åkte på 30-årsfest som en brud från 1970. Och en annan dag tog jag med min bror till stan där vi käkade tokigt goda glassar.



Jag fick betydelsefulla mms från Linus med fina saker att läsa.


Vi hade maraton med varenda Star Wars-film hemma hos Mårten och pojkarna hoppade fram lite då och då, för att hamna närmare tvn, när olika favoritscener spelades upp.




Jag tjuvsnodde ett par bilder på speciella bussgrannar; dom två första är på den gulligaste gamla mannen någonsin. Han sätter sig alltid på bussen själv, med väskan i knät, och ler. Alltid. Jag har sett honom flera gånger. Han gör mig glad. Nästa bild är på en dam som, hela vägen fram till skolan, tittade på mitt ben som jag svängde fram och tillbaka - ni vet, precis så där man kan göra ibland. Plötsligt såg jag att hon började härma mig. Hon vinglade på samma sätt med sitt ben ända tills jag gick av. Det var himla gulligt.



Två bilder från Gotland när vi plockade stenar till bordsdekoreringen för mamma och pappas bröllop. Det var himla fint. Skulle lätt kunna suttit där i flera timmar och bara titta ut på allting.


På Gotland hittade min bror den här lilla bilen som han sedan tvingade med mig till för att visa. Och ack vad fin den var. Liten och världsgullig. Vill ha en likadan.



Och dom två sista bilderna kommer från i lördags, när jag rensade bland mina 250 stycken filmer (!!!) för att få plats i mitt rum. Mellan Gudfadern del 1 och 2 fann jag en borttappad 500-lapp. Då lärde jag mig att det kanske inte är så dumt att rensa bland grejer.

wanderlust.

om min golvlista.

Under mars månad skapade jag min favoritlista på spotify. Ni kanske har sett den tidigare eller aldrig ens hört om dess existens. Men nu förstår ni, nu är den uppdaterad och lite längre. Tänkte visa er.
Klicka här vetja. Puss.

säsongspremiär.