Japp, ännu en gång måste jag skriva av mig med någon mening eller två om hur otroligt kär jag är i den där unge mannen. Det känns liksom överallt och ända ut i fingertopparna. Med honom känner jag mig som ett färdiglagt pussel, eller helt enkelt som den ultimata kombinationen av planetens finaste känslor. Egentligen så mycket mer därtill, men hur ska man någonsin lyckas förklara? Puss och snälla ni, kan ni inte berätta om något fint som får er att känna er alldeles odödliga och enormt fantastiska?
3 kommentarer:
Min pojkvän bor tyvärr i en annan stand, men just nu försöker jag vara jättepositiv och blir alltid väldans glad när vi ses. Typ idag. Typ om tre timmar. Hej!
å få te på sengen hver lørdag og søndag av den beste engelske kjæresten i verden. å dyppe sjokolade-digestive i teen. å kose hele dagen. å bake brød og lage gresskarsuppe. å se film og bli varm i kinnene fordi det er så fint.
Det får mig inte att känna mig odödlig men det känns fantastiskt att det finns någon som älskar mig och det känns fantastiskt att det är så enkelt. Det är inte himlastormande och vi springer inte in i varandras armar när vi ses men jag kan vara mig själv och mår så bra.
Skicka en kommentar