The Wrestler.

Som många av er säkert vet så är jag med i Karlstad Filmklubb Mowie (yes, det ska vara ett 'W') som håller till i biblioteket varje torsdag prick klockan 19.00. Där trycks varenda liten medlem in i den lilla biblioteksbiografen för att se på Veckans Film. Innan filmen börjar så betygsätts alltid förra veckans film med en enkel handuppräckning. Sen körs rullen igång, och vid eftertexterna börjar allt fler lämna salen. Svårare än så är det inte. Kanske inte så nördigt som ni trodde.

Idag såg vi The Wrestler med Mickey Rourke i huvudrollen. Filmen berättar om den föråldrade gamla wrestlingstjärnan Randy "The Ram" Robinson, som på 80-talet var ett känt ansikte utåt. När hans hjärta plötsligt sviker och Randy hamnar på sjukhus får han reda på att han längre inte bör hålla på med wrestlingen, för att rädda sig själv från en säker död. Randy tar beslutet hårt och bestämmer sig snabbt för att göra vad han vill trots riskerna. Men allt som tiden går märker han mer och mer att han faktiskt inte klarar av det mer. Han har helt enkelt blivit för gammal. Han försöker få kontakt med sin dotter som han svikit allt för många gånger och som hatar honom mer än någonting annat. När hon äntligen börjat lita på honom, sviker han henne ännu en gång. Hon säger upp kontakten med sin far med orden "jag varken hatar dig eller älskar dig längre. Det spelar ingen roll. Jag vill aldrig mer se dig". När Randy upptäcker att verkligheten gör mer skada än vad som händer innanför ringen, bestämmer han sig för att göra en sista match. En sista match som blir det sista han gör.

Jag kan ännu inte säga direkt vad jag tyckte om filmen. Inte ge något speciellt betyg eller så. Det är en film som jag måste tänka lite på för att sen se vad jag tyckte. Det var absolut ingen dålig film. Den hade en bra story genom alla minuter och den visade den ensamhet som Randy levde med på ett bra sätt. Men... vad tyckte jag egentligen. Jag återkommer med betyg!