måndag 27 september 2010

sonny & cher


Älskar det här klippet sedan länge. Och jisses vad snygga dom är. Vill också se ut så.
Dör lite vid 2.30 också...

söndag 26 september 2010

musiklistan.

Vad lyssnar du på mest just nu?
Det har blivit en blandning av The Moldy Peaches, Devendra Banhart och The Rocky Horror Picture Show Soundtrack.

Nämn en låt som gör dig ledsen.
The Flesh Failures (Let The Sunshine In) från Hair, en av världens bästa filmer. Låten spelas i slutet då man gråter som mest. När jag såg filmen för första gången i sexan, var jag lite ledsen i en hel vecka. Jävla Vietnamkriget.

Vilken är världens mest störiga låt?
Basshunter vet.

Vem är fin favoritartist (/favoritband), of all times?


Vilken artist (/band) upptäckte du senast?
The Unicorns.

Bästa kvinnliga röst?
Ella Fitzgerald skulle jag tro.

Bästa manliga röst?
Det går inte att välja bara en, så jag tar två.

Vilken låt blev du senast nyförälskad i?

Judy, Min Vän med Tommy Körberg. Och, jag skall inte ljuga. Det var när jag läste Sandra Beijers musiklista som jag återfann den gamla melodifestivalslåten (efter att ha glömt bort dess existens under flera år). Men herrejissanes, ni måste hålla med om att det är en helt fantastisk låt? Plus att Tommys 21-åriga nylle är riktigt fräsigt? JA, jag tycker att Herr Körberg var riktigt tjusig under sina yngre dagar. Kolla bara på charmblinket som han ger till alla 60-talsbrudar i de svenska tv-sofforna, vid 2,25! Hur som helst, jag har nu lyssnat på den konstant i flera dagar och vill nog inte riktigt sluta.

Vilken musikstil lyssnar du mest på?
Indiepop, 50/60/70-tal, motown, sprakig louis armstrong-jazz och riktigt dunderbra blues.

Vad lyssnar du på när du vill bli glad?
Baby I Need Your Lovin med The Four Tops.

Vad lyssnar du på när du vill lugna ner dig?
Andvari med Sigur Ros (vilket jäkla fantastiskt band!)

Vilken låt lyssnar du på innan du går på fest?
Då gillar jag att vrida på Relator med Pete Yorn och Scarlett Johansson (tätt följt av en hel del andra kalasliknande strofer).

Vad lyssnar du på när du lagar mat?
Nessum Dorma med Luciano Pavarotti. Varje gång.

Senaste konserten?
Kent på Arvikafestivalen 2010.

Vad tycker du om klassisk musik?
Lätt, jag tycker om det.

Vad tycker du om countrymusik?
Rätt country är ju himla tjusigt. Fel country går bort direkt.

Vad tycker du om musik på främmande språk?
Beror på språket. Finska hits lyssnar jag helst inte på, men indiska Bollywoodhits går helt klart hem. Fast franska låtar är lätta att älska.

Om du var ett instrument, vilket skulle du vilja vara då?
Munspel. Lyssna på introt så känner ni det.

Vilken musiker skulle du gifta dig med om du fick chansen?
Den här mannen. För, man blir ju lite kär när man lyssnar. Spela rakt igenom så märker du.

Vilket är ditt favoritsoundtrack (film)?
Kan helt enkelt inte välja ett. Har tre som jag aldrig kan dela på; 500 Days of Summer, Hair och The Boat That Rocked.

Sätt på en låt som avslutar den här listan.
Ingen gör det som Louis.

give me one.

när jag var i egypten med min familj som, kanske 10-åring, fick jag mig tre hennatatueringar; en på överarmen, en på magen och en i nacken. är nästan säker på att en av dessa tre var en hoppande delfin. Några veckor efter det här började det bränna vid tatueringarna. Brännskador och röda irriterade ytor. Väl hemma i vårt avlånga land tog vi oss till skolsköterskan som lade om mina sår med någon salva + plast rätt över. Och där kom svaret - jag var allergisk mot henna. Henna, tatueringsfärgen. Min allergi täcker även hårfärger. Så jag kan inte piffa till frissan det minsta, bara för att "förändringar är kul" eller "såg färgpaketet på konsum - went wild and crazy".

Jag vill tatuera mig. Verkligen jättegärna. Ser lite då och då små tatueringar som ibland är för söta. Antingen vill jag göra något som betyder "lillebror" för mig. Eller något som inte betyder något alls. Huvudsaken är att det är något litet. Inget storslaget eller "åh vad jag ångrar mig"-varning. Lite som dom här, här under kanske...







jäklar vad jag ljuger.

"Imorgon skriver jag om nya grejer som får er att blåsa av stolarna"
Det var i förrgår... förlåt.

fredag 24 september 2010

SKOLPEPP.

Herrejissanes. Ni ska bara veta hur fet min almanacka faktiskt är. Inte för att jag klarar, ånej. Faktum är att jag, på något mycket annorlunda och konstigt sätt, gillar det. I början av tredje läsåret gick jag in med mitt dagliga huvudpepptalk; "Ett roligt, sista år. Ett roligt, sista år. Ett roligt, sista år" (känns som jag nämnt det här förut, men det struntar jag nog i då. Har redan börjar skriva...). Och med Ett roligt, sista år, menar jag "aktiv i grupper, om och om igen plus knega skolarbeten alldeles galant".

Almanackan är fylld av möten. Möten i stan, möten i skolan och möten på internet. Almanackan är fylld av små "kom ihåg-meningar" i olika färger. OCH, almanackan är fylld av alla treors scheman, så jag vet när varje klass kan testa studentmössor.

Men jag ångrar mig inte. Inte nu. Inte sen. Inte någon gång över huvudtaget. Nä, det här ska hålla i sig. Jag ska vara fett bra som studentansvarig. Jag ska vara fett bra som spexmanusansvarig. Jag ska vara fett bra som Filmklubben-ansvarig. Jag ska göra världens bästa projektarbetesdokumentär (som ser himla lovande ut) OCH jag ska vara fett bra på att sköta skolan. Göra arbeten i tid och få feta, höga betyg. Förstår ni hur satans nöjd jag kommer vara när jag står iklädd min första och sista studentmössa?

Okej, inlägget funkade mer som ett blogg-pepptalk-inlägg till min fördel. Nu är jag för trött för att vara vaken (aka dags för nattens film innan jag ska sova). Imorgon skriver jag om nya grejer som får er att blåsa av stolarna.

weheartit.





















weheartit.

söndag 19 september 2010

gillar du kärlek?

Varsågod.

är vuxen och röstade rödgrönt.

just det. nu är jag vuxen. tog mig till vallokalen med familjen och ställde mig bakom båset. det kändes bra. tufft. lite äntligen. fast känslan var ganska snart borta. man blir väl van. snart åker jag iväg till svt för att jobba på valvakan. kommer hem inatt, när landet skaffat sig en ny regering. och när sd glömts bort pga för lite röster. då. då är jag hemma.

cykelägare.

i fredags gjorde jag världens bästa impulsköp. jag blev en cykelägare på 20 minuter. utan att det ens var bestämt. köpte en begagnad och fräsig surfcykel på ventilen, på herrhagen. bytte den mot 400 kronor, och fick fram- och baklampa på köpet. är nöjd. väldigt nöjd. äntligen kan jag också cykla fram och tillbaka, hit och dit och runt flera varv.

fast jag ska måla den. men vet inte hur. har ni förslag? hur ska jag göra min cykel till världens personligaste färdmedel? en sak är spikad i alla fall. det ska stå "parnassus" på. så är det tänkt.

torsdag 16 september 2010

The Soundtrack of My Life.

Hittade en himla rolig utmaning: The Soundtrack of My Life. Och ja, det gällde att finna sitt livs soundtrack. Och för er som vill testa, börja med att göra en enda fet lista av alla era låtar (på er spotify, iTunes, Winapm, Windows Media Player, iPod eller något helt annat). Sen är det viktigt att ni sätter låtarna på "Shuffle" så klart. Och när ni klickat igång den, följer ni bara listan här under. Och, om ni gör ert egna Soundtrack så kan ni väl säga till. Kommentera eller så. Annars går jag bara och är så himla nyfiken...

The Soundtrack of My Life:
Opening Credits: How Long Has This Been Going On - Chet Baker.
Här kände jag "Jisses vilken mysig film mitt liv kommer bli". Känns bra att börja spektaklet med en precis lagomt skrapig gammal jazzlåt.

Waking Up: You've Really Got A Hold On Me - The Miracles.
Först skrattade jag till. Skulle själv inte valt den här som "Waking Up-song". Men efter ett tags lyssnande, såg jag händelsen framför mig, och kände att det passade ganska okej ändå.

First Day At School: Utan Dina Andetag - Kent.
"OH NO", kände jag. Varför just den? Vad är det i den här låten som passar med händelsen "First Day At School"? Jag menar, ta det inte fel. Jag älskar Kent. Jag smått avgudar låten. Men håll med om att något måste gått snett. Men fuskar, det gör jag inte.

Falling In Love: Can the Can - Suzi Quatro.
Här har jag nog inte så mycket att säga. Kanske kan det vara lite gulligt ändå? Låter mer som att jag blir kär i skolans absolut snyggaste snubbe, med svart rockabillyhår och svart skinnjacka. Låter som att jag ser honom för första gången och att han går i slow-motion. Låter som att han tittar på mig för första gången och ger ifrån sig ett riktigt cheesy-leende. Och det låter som att jag blir blixtkär vid 0.47.

Fight Song: It's Only You - Salem Al Fakir.
Inga kommentarer. Kan bara skratta. Vad tusan blir det här för fight scen?

Breaking Up: And It Stoned Me - Van Morrison.
Ganska passande, ändå. Hjälp så sorglig låten blev nu.

Prom: Get On The Good Foot, Pt. 1 - James Brown.
Måste vara en himla rolig bal om James Brown spelas. Detta gillar jag.

Life: C'est à s'aimer que le temps passe - Juliette Gréco.
Intressant... Måste nog fundera lite till över vad jag tycker om det här låtvalet... Det kanske kan funka om det spelas någon sorts snabbvisning av mitt liv. Kanske.

Making Babies: The Man Who Sold The World.
Haha, wow! Nirvana alltså. Ja, men varför inte. Det är ju en urtjusig låt. Dock inte någon deras bästa. Fast det kanske var tur. Vet inte vad jag hade tyckt om ifall den skrikande "Rape Me" hamnade på den här delen av listan?

Mental Breakdown: Jizz In My Pants - The Lonely Island.
... HAHAHAHA! Vilket jäkla breakdown det måste vara.

Flashback: Stompin At The Savoy - Judy Garland.
ÅH. Hur fin flashback-del borde inte jag ha, om den här låten spelas?

Getting Back Together: Sh-Boom - The Crew-Cuts.
Alltså, tänk er. Hur sött vore det inte? Lyssna bara på låten. Jisses. NOW WE'RE TALKIN' BOUT SOME REAL LOVE, FOLKS.

Wedding: Twist And Shout - The Mamas And The Papas.
Antingen spelas den när jag vandrar in i kyrkan, eller så spelas den som "Brudparets första vals"-låt. Har inte bestämt mig. Men måste säga att jag gillar valet.

Birth Of Child: Aquarius - Hair Soundtrack.
Alltså, vilken jäkla heder att komma till världen, under en låt som denna! Jäklar. Blir ruskigt avundsjuk på mitt filmbarn. Fast kommer vara värdens bästa filmmamma ändå. Jobba bort avundsjukan. Och lära henne/honom att avguda låtens film.

Final Battle: Sweet Disposition - The Temper Trap.
Ja, men jo. Lite komiskt ändå. Borde vara någon låt med lite mer... sting i sig. Lite argare. Lite allvarligare. Men det är trots allt en 7helsikes bra låt. Så jag tar gärna emot den med öppna armar.

Death Scene: I Am The Cosmo - Chris Bell.
Hör bara. Jäklar. Det var ändå passande. Tror att jag, i filmen, dör med heder. Att jag är nöjd med livet. Modig och glad. Vet vad som väntar mig. Så känns det.

Funeral Song: Summer Rain - Anna Ternheim.
Sorgligt. Stackars släkt. Längst fram ligger jag, död och kall. Och mitt sista tagna foto står på bordet lite längre fram. Och så spelas den här låten, och alla gråter. Fast, den är lagom sorglig. Inte för mycket. Det känns bra. Lite som jag vill ha det, på min riktiga begravning (om 90 år, minst)

End Credits: Let It Bleed - The Rolling Stones.
Yes. Tack! Filmen avslutas med en riktig höjdarstrof. Jag är nöjd.

saker jag tänkt på under veckan.

Jag älskar att lägga märke till hur länge människors leenden faktiskt sitter kvar på läpparna, efter att dom träffat någon som dom känner. Det kan vara efter ett långt samtal med en vän, eller bara ett "hej på dig, länge sedan"/"hej då, ha det bra"-leende. Ni förstår skillnaden. Men tänk på det. Nästa gång ni sitter på bussen, parkbänken eller biblioteket. Fokusera på leendet. Hur otroligt sakta det faktiskt försvinner. Det är fint, tycker jag.

Jag älskar hur ny och galet snygg ens stad känns, efter att man kommit hem efter en lång utlandsresa. Ni vet. På tåget hem, eller bara i bilen. Alla gator, skyltar, hus och kvarter. Så fort man känner igen sig, är det nästan som att hjärtat slår ett extra slag och man börjar avguda sin hemstad. Allt ser så fint ut. Så perfekt. Så hemma. Dock försvinner känslan redan nästa dag. Då är man lika van som man var innan man åkte till Thailand, New Jersey eller vart det nu kan vara.

Jag älskar när man hittar ett soundtrack som man gillar lite för mycket, innan man sett filmen. Speciellt innan filmen ens kommit ut till biograferna. När man sen sitter i en egen röd biostol, blir det nästan som en liten lyckokick när man känner igen låtarna och man tänker "he, den här låten har jag hört innan". Men det värsta av allt är att om man lyssnat för mycket på soundtracket, blir det svårt att inte sjunga med. Just nu har jag två nyfunna soundtrack - och har inte sett deras filmer än. Klicka här och här.

Jag älskar när man hittar en ny låt som man känner: "ÅH, den här skulle jag lätt ha med i Mitt Livs Soundtrack". Det bästa är när man vet när den låten skulle spelar. Antingen när man är ledsen eller alldeles lycklig. När man får idéer. När man blir kär. När något läskigt nästan händer. För, tänk er. Vore det inte alldeles förtjusande med ett eget soundtrack?

Jag älskar när man har bäddat sängen med nytvättade sängkläder. Det skapar en nytvättad doft som på något magiskt sätt, lägger sig i hela rummet. Och på kvällen, när man ska sova, vill man bara borra ner huvudet i kuddarna och dra in alla tvättmedelsdofter man kan fånga.

Jag älskar när man får syn på ett gammalt par och man bygger upp hela deras livshistoria på bara fyra sekunder. Från deras första möte, till deras lyckligaste tidpunkter, till deras förra vecka. Och efter det känner man hur kära dom fortfarande är i varandra.

Jag älskar när mindre barn får syn på en och börjar undersöker en. Vad man har på sig. Vad man gör. Vad man går och bär på. Man ser hur dom tänker, nästan faschinerade, och ibland ser det ut som att ingenting skulle kunna störa deras koncentration. Inte ens världens största och rytande tiger. Och plötsligt, efter all deras undersökande, ger man dom ett leende. Och plötsligt får man ett tillbaka.

Jag älskar att tänka på att det inte finns en enda människa där ute, som inte har en historia att berätta. Det kan vara sorgligt, lyckligt, roligt, magiskt, underligt eller hemskt. Men nog är det en historia. Och på något sätt, så är det himla vackert att veta.

Jag älskar att åka buss genom Karlstad mitt under nattimmen, och se alla människor som fortfarande finns ute. Jag älskar att fästa blicken på varenda en och fundera över vad dom gjort eller vilka dom är. För, på något sätt, så är det dom som gör Karlstadnatten så himla fin.

Jag älskar att blunda och leka "Öppna ögonen vid nästa hållplats"-leken, när jag åker buss. Men tyvärr så är jag alldeles för nyfiken av mig. Så jag förlorar. Varje gång.

seth.


I know you like his face. Admit it. Heeeeeeeeeeeeeeeeee.

onsdag 15 september 2010

bloggutmaning: dag 19-23.

Day 19 – Another picture of yourself.

En bild. Letade. Fann. Arvika 10. Elina och jag.

Day 20 – The meaning behind your blog name.
Hörde att man skulle vara ärlig. Jag har härmat en. Totalt härmat. Rakt av. Ända skillnaden är att hon finns på blogg.se och jag finns här. Men ibland kan jag känna att jag hade mina orsaker... Tänk er att sitta i flera timmar och bara testa bloggnamn efter bloggnamn, men att ingenting fungerar. Antingen är det fult eller så är det upptaget. Och man vill kanske inte heta "insohisfch883329919iusdnck" och sedan skita i allt. Nä, så jag härmade. Bara för att det kändes som ett så enkelt namn (och att jag var lat).

Day 21 – A photo of something that makes you happy.

Är riktigt ruskigt trött och orkar faktiskt inte att lägga ner mig idag. Får man säga så? Förlåt. Men bilden kommer från nian. Vi ska precis ta kortet för vår styrelse. Jakob var pirat. Jag körde på troll-grejen. Hade sytt ihop de röda hängselbrallorna hos mormor. Tyckte om vår styrelse. Blir nog lite glad ändå, nu när jag skriver om det.

Day 22 – A letter to someone who has hurt you recently.
För att följa bloggutmaningen, till punkt och pricka (som jag lovat)... betyder det att jag måste koka ihop ett låtsasbrev till vem som helst? För, det finns inte någon som har sårat mig. Ingen. Kommer inte på en enda. Måste ju betyda att jag bara känner en hel del fantastiska människor?
Började att skriva ihop ett låtsas-"jag är så ledsen för det du gjorde"-brev, men det funkade inte. Tyvärr. Eller, vänta... jag tar tillbaka det där "tyvärr:ett". Det är väl kanonbra att ingen sårat mig? Win.

Day 23 – 15 facts about you.
Jag har simmat med vilda delfiner. Jag har vandrat omkring i pyramiderna. Jag är en, på riktigt, drömmare-drömmare. Jag är livrädd för att inte lyckas uppnå det jag vill i livet. Min ena framtand är egentligen halv och överklistrad finns en plastbit från tandläkaren. Jag drack inte en enda droppe alkohol innan 18 års ålder. Jag känner mig tom utan min almanacka. Jag älskar min lillebror mer än något annat. Jag skulle vilja vara en riktig superhjälte i smyg. Jag skulle vilja ha ett blått och ett brunt öga för jag tycker att det är så himla gulligt. Jag vill ha fräknar på heltid. Jag äter ketchup på fiskpinnar. Jag önskar ibland att jag var mer rebellisk. Jag dricker alltid folköl på fester för att det är godast. Och... film är det bästa jag vet.

söndag 12 september 2010

8 whi-favoriter.









här är mitt hjärta.

magiskt och tragiskt.


precis som julia skrev om bilden.

bloggutmaning: dag 18.

Day 18 – Something you crave a lot.
Jag längtar efter att få visa egna filmer på världens alla biografer. Och att få se världens alla hörn. Faktiskt så längtar jag efter så många saker att ett enkelt blogginlägg inte räcker till.

bloggutmaning: dag 17.

Day 17 – A photo of you and your family.
Stryker den här. För, det är sant. Jag har inget foto på oss alla tillsammans. I alla fall inte på datorn. Och, förlåt mig. Men jag kan inte scanna.

bloggutmaning: dag 16.

Day 16 – Your celebrity crush.
Har fem stycken. Kan inte välja en.

Seth Rogen, Michael Cera, Paul Rudd, Jay Baruchel och Joseph Gordon-Levitt.

*awkward scilence...*

jaha... så var det med det. Mm. Fast egentligen, varför håller inte fler med mig? Seth är som världens goaste och charmigaste björn och Michael Cera är världens bästa, snällaste och sötaste tönt. Även Paul Rudd och Jay Baruchel är ruskigt gulligt töntiga. Ibland måste man helt enkelt acceptera att man är annorlunda. Sen vet jag att ni alla gillar Joseph. Han gillar vi allesammans.

onsdag 8 september 2010

bloggutmaning: dag 15.

Day 15 – Something you don’t leave the house without.
Enklaste svaret borde ju vara "kläder". Men det känns så tråkigt och alldeles för "men det klart". Men, efter att ha börjat tredje året på gymnasiet, känner jag mig alldeles tom utan min almanacka. Superknasig känsla. Har aldrig funnits där tidigare. Annars vill jag gärna ha med mig min telefon och min iPod. Nycklar är ju bra att alltid ha. Så ingen tjuv har full access till ditt hem. Dagens hetaste tips.

tisdag 7 september 2010

bloggutmaning: dag 14.

Day 14 – A TV show you’re currently addicted to.
Finns faktiskt ingen serie som jag är totally addicted to. Gillar HIMYM, SATC, According to Jim och Desperate Housewives .Vill hemskt gärna se Freaks and Geeks och The Big Bang Theory. Väntar just nu på Pushing Daisies som ska komma hem med posten från lovefilm.se. Jag brukade vara totally addicted to Grey's Anatomy, men slutade med det när jag missade varje avsnitt i senaste säsongen. Sved lite i början, men sen blev jag van. Tråkigt nog. Och för ännu mer länge sedan så var jag ADDICTED TO Prision Break. Uh, vilken serie. Bara samma om och om igen. Har dock aldrig i hela mitt liv sett ett Lost-avsnitt.

Tror ni fick mer "serier"-information än vad dagens uppgift krävde. Fast tror inte det gör något. Kanske trevligare så? Med lite mer bakgrundshistoria.

bloggutmaning: dag 13.

Day 13 – Your favorite musician and why?
The Beatles är ju självklara. Det gäller även The Kinks, Janis Joplin, Creedence Clearwater, Donovan och The Rolling Stones. Som ni märker, har jag svårt att hålla mig till nutidens radiomusik. Lyssnar gärna och helst bara på strofer från det vackra 1970-talet. Men även från 1950 och 1960. Och, det klart att mina spotifylistor kan innehålla en hel den musik från 1940-talet också.

Men självklart har jag en favorit som jag aldrig tröttnar på. Som jag kan lyssna på jämt. Hela tiden. Alla dagar. Alla tider. Överallt. Kan egentligen inte beskriva honom på ett värdigt sätt. Så jag låter han göra det själv. När han gör det bäst. Det är han.

söndag 5 september 2010

tumblr.

det blev av bara farten. ju mer jag lärde känna tumblr desto svårare var det att logga ut. och vips så blev jag förälskad. så utan att blinka, gjorde jag två nya. två nya konton för bilder och liknande. den ena har temat "jag vill flytta så snart som möjligt bara för att kunna inreda min lägenhet lite som det ser ut här och där" och den andra har det enkla temat "kärlek", eftersom jag är lite av ett töntigt fan av det där hela.

så, tre konton på tumblr. nu är jag lite lyckligare.
Visste Du-bloggen. Vill flytta snart-bloggen. Kärlek på bilder och så-bloggen.

bloggutmaning: dag 12.



Day 12 – A photograph of the town you live in.
Har inget foto på min stad så jag tog Google till hjälp. Känns som jag inte fullföljer uppgiften men kan inte göra så mycket annat - förutom att skaffa mig en kamera och ta några kort. Men då kommer alla foton lite senare. Vi får väl se hur det blir med det.

Här över ser ni i alla fall torget i min stad, Karlstad. Jag tycker om min stad. Alla klagar så mycket på den. Att det inte finns något att göra och liknande. Men jag är nöjd. Tycker den är precis lagom stor. Tycker att det finns helt okej-många affärer. Gillar krogarna. Går på en bra skola. Bor i fina skogar. Finns inte så där mycket att klaga på, enligt mig. Men självklart ska även jag ut och se mig omkring i världen. Flytta och så. Men trots allt, kommer nog Karlstad alltid att vara en "åh vad skönt att komma hem för ett tag"-stad.

lördag 4 september 2010

till varenda en.

Som många vet, har jag sedan länge skickat ut flera "Visste Du-sms" via telefonen till alla mina kontakter. Sms:en är som det låter, fyllda med onödig och rolig fakta som du inte riktigt visste om.

NU har jag gjort en liten Visste Du-blogg. Låter lite töntigt kanske. Men jag älskar det. Det som är lite annorlunda är att all fakta inte börjar med "Visste du att". Ibland finns det bara någon bild som jag vill uppmärksamma. Och ibland en hel historia om någon eller något.

Följ den eller kika in i den då och då. Eller ta dig en snabb titt och kom aldrig tillbaka. Beror helt på vad du tycker om den. Tänkte bara visa er den. Så ni vet att den finns. Klicka här.

bloggutmaning: dag 11.

Day 11 – What’s in your makeup bag?
Jisses! Jag som inte ens äger någon makeup-bag. Använder inte mer än vanlig svart mascara om dagarna och någon parfym. Om jag ska ta mig till krogen eller på någon hederlig hemmafest kan jag kleta på något enstaka drag kajal från H&M. Kan ske att jag ibland lägger på någon mörkare ögonskugga. Dock inte ofta.

Tusan så lite grejer. Får man ens kalla sig för "flicka"?

bloggutmaning: dag 10.

Day 10 – A photo of our favorite place to eat.
Jag tycker om att äta på Nya Peeking, kikarestaurangen i stan. Fast det var för länge sedan som jag var där och köpte mig en lunchbuffé för sjuttio kronor nu. Har dock ingen bild här heller. Men har en video från sommaren i ettan. Om ni spolar fram kan ni se när vi käkar nudlar med pinnar.

bloggutmaning: dag 9.

Day 9 – A photo of the item you last purchased.
Det senaste som inhandlades av mig var Spotify Premium som just nu används till min iPod Touch, även den nyköpt. Och begagnad där innan. Köpte den för stora stålar av Robin, en nyfunnen släkting som upptäcktes utan förvarning på kräftskivan jag befann mig på.

Hoppas över att visa någon bild på det eftersom... det är Spotify Premium. Inte direkt någon sak, känner jag.

torsdag 2 september 2010

bloggutmaning: dag 8.

Day 8 – A song to match your mood.
Just nu tror jag att We're All In This Dance passar. Dels för att jag just kom på att den ens existerade och för att den kommer från en av världens finaste filmer (Paris, Je T'Aime). Men också för att jag är precis så där lagom trött och har det himla chill för stunden. Sedan finns det tusentals andra som skulle passa lika bra. Jisses, skulle kunna göra en alldeles för lång spotifylista med varje strof. Men idag får ni den övre låten av Fiest. Hoppas det duger.

bloggutmaning: dag 7.

Day 7 – Your dream wedding.
Jag har inte något direkt "dream wedding". Skulle nog vara perfectly happy med att dö ogift också. Menar, man behöver inte vara kär och gift. Går lika bra med att bara vara kär. Men om ett bröllop någon gång skulle ske, vill jag nog ha det ganska enkelt. På någon gräsmatta eller så. Inte så värst många människor. Eller kanske jättemånga. Levande ljus i lyktor som hänger i träden högt upp, så det blir som en levande stjärnhimmel. Och bröllopsmiddag på närmaste pizzeria. Med klänningen och allt. Det är nog det jag har i tankarna. Inget mer. Det räcker för mig. Får jag grabben jag vill ha, spelar nog inte så mycket annat någon större roll.

bloggutmaning: dag 6.





Day 6 – A photo of an animal you’d love to keep as a pet.
Har hur länge som helst velat ha en liten minigris som husdjur. För ni vet, det finns små minigrisar som fungerar precis som katter. Med egna sandlådor (eller vad det kallas). Och dom är "ett innedjur". Höra hans små klovar på trägolvet och värma mjölk i kastrull och ge honom på kvällarna. Tror han ska heta Romeo. Eller Alfons. Precis som min första son ska göra.