när jag var i egypten med min familj som, kanske 10-åring, fick jag mig tre hennatatueringar; en på överarmen, en på magen och en i nacken. är nästan säker på att en av dessa tre var en hoppande delfin. Några veckor efter det här började det bränna vid tatueringarna. Brännskador och röda irriterade ytor. Väl hemma i vårt avlånga land tog vi oss till skolsköterskan som lade om mina sår med någon salva + plast rätt över. Och där kom svaret - jag var allergisk mot henna. Henna, tatueringsfärgen. Min allergi täcker även hårfärger. Så jag kan inte piffa till frissan det minsta, bara för att "förändringar är kul" eller "såg färgpaketet på konsum - went wild and crazy".
Jag vill tatuera mig. Verkligen jättegärna. Ser lite då och då små tatueringar som ibland är för söta. Antingen vill jag göra något som betyder "lillebror" för mig. Eller något som inte betyder något alls. Huvudsaken är att det är något litet. Inget storslaget eller "åh vad jag ångrar mig"-varning. Lite som dom här, här under kanske...
söndag 26 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar